Advisor & råvarufonder i PPM-systemet

I PPM-systemet är utbudet av råvarufonder idag väldigt begränsat. För den som investerar i fonder utanför premiepensionssystemet är urvalet av sådana desto bättre. Om du inte tror att råvarupriserna kommer att öka framöver, kan Advisor Världen istället vara en intressant fond. Det är en aktivt förvaltad aktiefond vars fokus skiftar över tid, beroende på hur de globala börsmarknaderna förändras. Fondförvaltaren kan alltså välja att satsa på råvaror om läget anses vara det rätta, men har också möjlighet att placera i en rad olika andra branscher och marknader. Denna fond är också valbar i PPM-systemet, där den har PPM-nummer 874032.

Advisor Världen har haft en värdeutveckling under 2015 på +13,72 procent och fondförmögenheten samma år uppgick till 4,06 miljarder kronor. Den genomsnittliga värdeutvecklingen de senaste 5 åren är 9,55 procent (11,16 procent efter den rabatt du som PPM-sparare erhåller). Per den 30 september i år bestod fondens innehav av 45 st värdepapper. Fondens 10 största innehav vid samma tidpunkt var följande:

  • Amazon (4,1%)
  • Adidas (3,7%)
  • Pandora (3,3%)
  • Investor (3,2%)
  • Bank of America (3,2%)
  • Facebook (3,2%)
  • Walt Disney (3,0%)
  • Electronic Arts (3,0%)
  • Johnson & Johnson (2,6%)
  • Nike (2,6%)

Priserna på järnmalm ökar igen

Omkring 1200-talet f.Kr. ersatte järnet brons som val av metall vid tillverkning av vapen och verktyg i såväl Europa som Mellanöstern, vilket också är anledningen till att man kallar denna tid för just järnåldern. Stora fyndigheter upptäcktes i USA och Australien under mitten av 1800-talet, vilket gav upphov till en era med kommersiell gruvverksamhet som drev på den industriella tillväxten. Australiens huvudmarknad av Japan, även om exporten till landet stoppades 1938, på grund av misstankar om att transporterna var adresserade till fabriker som tillverkade krigsmateriel under det andra kinesisk-japanska kriget. Under de spända åren före andra världskrigets utbrott, ansåg många australiensare att landets reserver var begränsade. Upptäckter från 1950-talet visade dock att Australien satt på ungefär en fjärdedel av världens järnmalm, följt av Brasilien på 17 procent.

Fram till 2010 sattes priserna till stor del genom årskontrakt i privata förhandlingar mellan leverantörerna och deras största kunder, vilket under flera årtionden i huvudsakligen var japanska kunder. Systemet kollapsade eftersom priset för omedelbar leverans bara ökade och ökade, vilket ledde till att referenspriser för kortare kontrakt användes som referenspriser och sattes på daglig basis. Den globala marknaden för järnmalm är värd över 2 000 miljarder, vilket gör den till den tredje största råvarumarknaden efter olja och gas.

Kina är den ledande importören av järnmalm

Järn utgör ungefär 5 procent av jordskorpan och är ett av de vanligaste grundämnena på vår planet. En av de platser där järn istället är en bristvara är Kina. I takt med att urbaniseringen i landet tog fart för drygt ett decennium sedan, började Kina importera stora mängder järnmalm för att kunna producera det stål som krävdes för att bygga ut landets infrastruktur. I samband med detta gick startskottet för en tävling bland världens leverantörer av järnmalm, där alla ville ha en del av den kaka som Kinas behov av detsamma utgjorde. Detta ledde till stigande priser och att metall från de mest avlägsna hörnen av världen skeppades till Kina.

Fallande priser drabbade branschen hårt

I och med avmattningen i den kinesiska tillväxten, sprack järnbubblan. Priserna på järnmalm störtdök, och de stora producenterna i Brasilien och Australien konkurrerade ut de dyrare rivalerna från bland annat Sverige, Sydafrika och Iran. Denna svacka utlöste också en debatt i Australien angående huruvida landet slösar bort den rikedom som deras järnmalm utgör eller inte.

Från sin toppnotering under 2011, föll priset på järnmalm ordentligt. Från februari 2011 till december 2015, hade priset sjunkit med inte med inte mindre än 78,9 procent! Priserna återhämtade sig något i början av 2016, till följd av att de kinesiska beslutsfattarna indikerade att de skulle stödja den ekonomiska tillväxten. Flera analytiker förutspådde dock att denna uppgång skulle bli kortlivad. Mindre konkurrenter beskyllde braslianska Vale och de två australiensiska jättarna Rio Tinto och BHP Billiton för att förvärra det globala överflödet av tillgång på järnmalm.

Järnmalmspriserna håller på att återhämta sig

Priset på järnmalm sjönk ner under 40 dollar per ton mot slutet av 2015, vilket fick bedömare att förutspå att bara en handfull producenter skulle överleva – de största producenterna samt de verksamheter med lägst kostnader. Vissa analytiker menade också att priserna på järnmalm nu skulle återvända till sina historiska nivåer, och att det lägre priset gynnar användare av stål, som till exempel byggföretag och biltillverkare. Sedan december förra året, då priset på järnmalm nådde sin lägsta notering sedan december 2007, har dock priset börjat stiga igen. I september i år låg priset på knappt 57 dollar per ton, vilket innebär en ökning på hela 43 procent sedan december 2015.

Kinas import av järnmalm fortsätter öka

Kina fortsätter att konsumera över två tredjedelar av den globala järnmalmsexporten, och producerar hälften av det stål som produceras världen över. Efterfrågan på stål i landet har dock kulminerat enligt många analytiker, vilket resulterar i en alltför stor tillgång på marknaden. Därför ökade de kinesiska stålproducenterna exporten av stål med en femtedel under 2015. Under september månad ökade Kina sin import av järnmalm med 92,99 miljoner ton, vilket innebär en ökning på 6,0 procent jämfört med augusti månad och 8,0 procent jämfört med september månad förra året. Sammantaget har en ökning av importen med 9,1 procent skett under 2016. Under 2015 ökade importen med 2,2 procent jämfört med 2014.

Järnmalmsproducenterna ligger naturligtvis inte på latsidan, utan Rio Tinto ökade sin produktion av järnmalm med 2 procent under årets tredje kvartal. Även BHP Billiton, som är ett av de största gruvbolagen i världen, har också meddelat att de ökar sin produktion av järnmalm. Det finns med andra ord tecken som visar att järnmalmsindustrin kan vara på väg att återhämta sig efter det bakslag som den spruckna bubblan innebar för branschen. Om du tror att järnmalmspriserna kommer att fortsätta öka framöver, kan fonder som placerar i företag inom råvarubranschen vara någonting att titta närmare på.